bool(false)

Utställningsarkiv

100 år 100 bilder – Hannu Pakarinen

8.6.–3.9.2017

Fotokonstnären Hannu Pakarinen har rest runt i det hundraåriga Finland och fotograferat människor som är födda 1917–2017, en för varje år. Porträtten och personernas självbiografiska berättelser vittnar om livet i dagens Finland. Åren och människorna bildar en historia om det självständiga Finland där var och en kan avbildas som en hjälte.

”Jag har fotograferat och intervjuat 100 finska medborgare i olika åldrar som är födda 1917–2017, en medborgare för varje år. Fotografierna grundar sig på roadphotography traditionen. Jag reser med min kamera runtom i Finland och letar efter finskhetens kärna och tidens fenomen. Jag väljer människorna rätt slumpmässigt, men alltid så att de som fotograferas så väl som möjligt representerar olika socialgrupper. Målet är att genom porträtten ge en tidsbild av dagens Finland, den historiska referensramen inte att förglömma. Det gäller inte bara att föra in traditionen av porträtt i nutidskonsten och att bidra med en subjektiv historieskrivning: det handlar också om drömmar, minnen och tankar om det goda livet. Porträtten och de fotograferade personernas självbiografiska texter väcker tankar hos åskådaren om hur det varit att leva mellan öst och väst. Jag är övertygad om att mitt arbete har samhälleligt, dokumentärt och vetenskapligt värde i och med att det skildrar dagens Finland och finskheten.” Hannu Pakarinen.

I samband med utställningen publiceras fotografiboken ”minä/sinä/me” och 101 porträtt från Finland –webbsida.

Utställningen ingår i programmet för Finlands 100 -årsjubileum.

Kirsti Stenvall (f. 1940), Svenskby. Foto: Hannu Pakarinen

Caesar van Everdingen – Penselns mästare från Rembrandts tid

16.2.–14.5.2017

Caesar van Everdingen (1616/1617–1678) var en ansedd mästare på sin tid, den holländska klassicismens klaraste stjärna. Han hamnade dock senare i skuggan av Rembrandt, i likhet med många andra holländska målare från 1600-talet. Nu har Caesar van Everdingen blivit återupptäckt och hans produktion, som experter betraktar som en av de bästa på 1600-talet, håller på att omvärderas.

Caesar van Everdingen målade ståtliga borgarporträtt, imponerande historiemålningar och sensuella motiv från antiken. Han utnyttjade sin exceptionella virtuositet med penseln för att fånga sammetstygets mjukhet, pälsverkens glans och klädtygernas skimmer på duken.

Caesar van Everdingens första privatutställning hade vernissage i september 2016 i Stedelijk Museum Alkmaar, fyrahundra år efter konstnärens födelse. Utställningen är kulminationen av ett flerårigt forsknings- och konserveringsprojekt och en stor händelse i konstkretsarna i Holland. Utställningens pärla är ett mäktigt grupporträtt av det gamla borgargardet i Alkmaar.

Utställningen ordnas i samarbete med Stedelijk Museum Alkmaar.

Caesar van Everdingen: Girl with a Large Hat. Rijksmuseum.

Caesar van Everdingen: Ung kvinna i bredbrättad hatt, ca. 1650–1660. Rijksmuseum, Amsterdam.

IKONER – HELIG, SKÖN OCH VÄRLDSLIG

16.4.2016 − 30.4.2017

I den stämningsfulla röda källaren presenteras ikoner i en konsthistorisk och religiös kontext. Utställningens teman är Kristus, Gudsmodern och helgon i ikonkonsten samt ikonens betydelse i det ortodoxa bönelivet. Utställningen tar också upp ikonmåleriets teknik och problemen vid dateringen av gamla ikoner. Ikonerna tillhör konstmuseet Sinebrychoffs samlingar och de äldsta av dem är från 1500-talet.

Vladimirin Jumalanäiti, venäläinen ikoni, 1600-luvun alku.

Rysk ikon, 1600-talet. Foto: Finlands Nationalgalleri.

Stilleben – Livet på ett bord

29.9.2016–8.1.2017

Hur såg det goda livet ut i Nederländerna på 1600-talet? Vilka betydelser förknippades med mat, föremål och blommor?

Utställningen begrundar frågor kring det goda livet bland annat med hänsyn till överflöd, moral och förgänglighet. Enskilda motiv eller föremål kan symbolisera kulturella, religiösa eller samhälleliga värderingar och tänkesätt. Flera av dessa teman är fortfarande lika aktuella. Utställningen presenterar ca 50 nederländska, italienska och spanska stilleben från 1500–1700-talen. Bland annat är tillgången till matvaror samt överflöd teman som har berört människan i alla tidevarv och gör det än i dag.

Att måla stilleben blev oerhört populärt på 1600-talet, när det välbärgade borgerskapet började förvärva konst i protestantiska Nederländerna. Populariteten återspeglades också i den stora mångfalden av motiv. De förvandlades till allt från vardagens matvaror och digra målningar av dött villebråd till importerade produkter och verk som mästerligt framhöll materialismen i importerade produkter, såsom citroner eller nautilusskal. Framgången i världshandeln förde med sig spännande nya motiv i målningarna som också höjde ägarnas status.

Den botaniska forskningen gav upphov till rika och mångtydiga blomarrangemang som tilltalade ögat. Nya, färggranna tulpanhybrider var föremål för frenetisk handel till den grad att tulpanmanin till slut ledde till börskrasch. När det materiella välståndet ökade blev debatten om moral och reson en viktig del av kulturen. Därmed blev dödskallen som avbildats för medicinska ändamål ett centralt element i vanitasmotivet, som skulle påminna om livets förgänglighet mitt i det jordiska frosseriet.

Pieter de Ring, Asetelma, n.1647. Kuva: Kansallisgalleria / Hannu Aaltonen

Pieter de Ring, Stilleben, ca. 1647. Foto: Finlands Nationalgalleri / Hannu Aaltonen

 

TIEPOLO
Venetianska fantasier
Rolando och Siv Pieraccinis samling

2.6.−4.9.2016

Konstmuseet Sinebrychoffs sommarutställning presenterar venetiansk grafik samt skisser ur Rolando och Siv Pieraccinis unika Tiepolosamling. Samlingen omfattar verk av Giovanni Battista (Giambattista) Tiepolo (1696−1770) samt dennes söner Giovanni Domenico (Giandomenico) Tiepolo (1727−1804) och Lorenzo Baldissera Tiepolo (1736−1776).

Giambattistas verk var efterfrågade bland furstar och konungar. Fadern och sönerna hade en produktiv ateljé, och tog emot beställningar till kyrkor och palats runtom i Europa. Konstnärerna arbetade för det spanska hovet 1762–1770, fram till Giambattistas död. En del av verken i utställningen hör till de stora beställningsarbeten i familjen Tiepolos produktion.

Fadern och sönerna var också skickliga grafiker. Giandomenico och Lorenzo studerade grafik och teckning i sin fars ateljé. Utställningen visar några av Tiepolos mest kända verk inom grafiken, såsom Giambattista Tiepolos serie etsningar Capricci (1741−1742) som ingår i utställningen i sin helhet. Serien publicerades redan under konstnärens livstid. Grafik och skisser förmedlar lättheten och luftigheten i de venetianska mästarnas komposition, de livfulla linjerna, den lekfulla hanteringen av fantasimotiv och nya tolkningar av traditionella teman.

Tiepolo Kuvaus Hannu Aaltonen10.10.2016

RYSKA MÄSTARE
från Ajvazovskij till Repin

11.2.2016 – 8.5.2016

Utställningen presenterar ett mångsidigt urval av rysk konst från 1800-talet – allt från romantiska vyer till levande realistisk porträttkonst. På utställningen visas virtuost marinmåleri, harmoniska landsbygdsstämningar, sagomotiv och porträtt. Urvalet består av konstverk av cirka trettio ryska konstnärer från finländska konstsamlingar samt av konstverk som kommer från privata samlingar och som nu visas för första gången.

1800-talets början var en orolig tid i Ryssland. Krav på demokrati och framsteg började bryta fram. I samhället inleddes en vidsträckt kamp för avskaffandet av livegenskapen. Även bildkonstnärer tog ställning till samhällsfrågorna. De blev intresserade av sin egen tid och av den ryska medborgaren. På utställningen representeras tidevarvets konstnärer av Silvestr Stsjedrin, Ivan Ajvazovskij, Aleksej Bogoljubov och Karl Brjullov.

Ivan Ajvazovskij (1817−1900) var en representant för den romantiska riktningen inom det ryska landskapsmåleriet. Konstnären var fascinerad av extrema naturfenomen och av havet i dess många skepnader. Den romantiska ”Neapelbukten” (1844) andas av en sömnaktig, nästan avstannad aftonrodnadsstämning.

Ivan Aivazovski: Napolinlahti /Neapelbukten /The Bay of Naples. 1844. Kansallisgalleria/Hannu Aaltonen

Ivan Aivazovski, Neapelbukten, 1844. Foto: Finlands nationalgalleri / Hannu Aaltonen

Under 1800-talets senare del tillhörde nästan alla betydande ryska konstnärer Vandrarna, dvs. peredvizjnikerna. Rörelsens grundare bröt sina kontakter med ryska konstakademin och bildade en skola som var fri från akademins stränga regler. De så kallade kringvandrande målarna förnyade måleriet i Ryssland genom att föra den i en mer realistisk riktning. De introducerade samhällskritik och en stark social och politisk dimension i sin konst. Vandrarna lyckades inte få sina konstverk utställda i gallerierna. Därför gav de sig ut bland folket och ordnade egna turnerande utställningar på landsbygden mellan 1870 och 1923.

På utställningen visas exempel på tidevarvets landskapsuppfattning i tolkning av sådana Vandrare som Isaak Levitan, Ivan Sjisjkin, Vasilij Polenov och Michail Clodt. Ivan Sjisjkins (1832−1898) favoritmotiv var skogen. Hans konst präglades av ett minutiöst intresse för detaljerna i naturen. Sjisjkins konstverk andas av en stark känsla av verklighet – av ron och stämningen i skogen.

På utställningen visas flera konstverk av Ilja Repin (1844−1930): målningar, akvareller och teckningar. Ilja Repin skildrade sin omgivning med ett läckert mustigt och rättframt grepp, och han skydde inte heller samhällskritik. På utställningen visas också en högklassig privatägd samling av teckningar och tuschlaveringar av Ilja Repin. Samlingen ställdes senast ut på Ateneum för 20 år sedan.

 

LIVIO CESCHIN
Spår av det förflutna

8.10.2015 – 31.1.2016
Röda källaren

Konstmuseet Sinebrychoff presenterar den italienske konstnären Livio Ceschin (född 1962) tillsammans med de gamla mästare som inspirerat honom. Ceschin företräds av 27 grafiska verk ur Ateneums Pieraccini-samling. Rolando och Siv Pieraccinis donationssamling består huvudsakligen av grafik, teckningar och akvareller av italienska konstnärer. De gamla europeiska mästarna företräds av 11 konstverk ur Konstmuseet Sinebrychoffs egna samlingar. Kurator för utställningen är FD Erkki Anttonen.

Livio Ceschin bygger vidare på den italienska och europeiska grafiska traditionen. Med sin tekniska förfining och sitt pregnanta uttryck placerar han sig bland de främsta bland nutida italienska grafiker. Hans tidiga verk tar utgångspunkt i de gamla mästarnas produktion – två av hans första etsningar från 1991 är tillägnade den italienske 1700-talsmästaren Canaletto. Ceschins tidiga verk innehåller också tolkningar av Rembrandts och Gianbattista Tiepolos grafik. På utställningen ställs Ceschins grafik sida vid sida med verk av bl.a. Rembrandt, Canaletto och Tiepolo.

 Ett framträdande drag i Ceschins konst är strävan att uttrycka tidens gång. Texterna förbinder verken med det förgångna och med historien. Även minnena uttrycker tidens gång – försöken att återkalla minnen skapar en avklarnat harmonisk och melankolisk stämning. Tystnaden är ett viktigt innehållsligt element i hans verk.

Ceschins produktion har rönt ett växande internationellt intresse, speciellt under 2000-talet. Flera museer och samlingar äger verk av honom, bl.a. Albertinamuseet i Wien, British Museum i London och Bibliothèque Nationale i Paris. År 2014 blev han som första grafiker från Italien inbjuden att hålla en privatutställning i Rembrandthuis i Amsterdam.

Livio Ceschin, Ajan pitkä valli, 2014. Kuva: Kansallisgalleria / Yehia Eweis.

TAIDESALONKI ‒ KONSTSALONGEN
100 ÅR

8.10.2015 – 10.1.2016

Taidesalonki – Konstsalongen är vårt lands äldsta, fortfarande verksamma konstgalleri. Det grundades 1915 av Leonard Bäcksbacka (1892–1963). Jubileumsåret till ära ordnar Konstmuseet Sinebrychoff en utställning som presenterar Konstsalongens tidiga verksamhet och Leonard Bäcksbackas olika intresseområden. Hans galleri specialiserade sig inte bara på konstförmedling, utan också på handel med antikviteter. På utställningen visas förutom konstskatter även ett brett urval av konstföremål – allt från inhemskt silversmide till orientaliska antikviteter. Kurator för utställningen är fil.dr Christina Bäcksbacka. Hon har också redigerat en bok om Konstsalongens historia, som utkommer i höst.

En av drivkrafterna bakom Leonard Bäcksbackas beslut att grunda ett galleri var hans stora intresse för finländsk konst. Vid sidan av konsthandel bedrev han också forskning och publicerade ett flertal böcker om sin tids finländska konstnärer. Därtill utförde han ett omfattande forskningsarbete om silversmeder och konsthantverk. Han köpte konstverk och antikföremål också i samband med sina utlandsresor. På utställningen visas persiska miniatyrmålningar som ger en inblick i den österländska bildkonsttraditionen. Denna för vårt land sällsynta samling tillhör numera Konstmuseet Sinebrychoff. Bäcksbacka köpte samlingen i Istanbul på 1920-talet.

Utställningen presenterar verk av några av Finlands mest folkkära konstnärer, bl.a. Gunnar Berndtson, Albert Edelfelt, Helene Schjerfbeck, Akseli Gallen-Kallela och Hugo Simberg. Gemensamt för dessa verk är att deras vägar i något skede har gått via Konstsalongen. Några av dem är konstskatter i privat ägo, som sällan visats offentligt. Andra kommer från Nationalgalleriets samlingar.

Konstsalongens historia har många anknytningspunkter till den finländska konst- och gallerivärlden. Utställningen är en del av en helhet bestående av tre olika utställningar. Samtidigt med utställningen på Konstmuseet Sinebrychoff pågår utställningar av nyare finländsk konst på Helsingfors Konstmuseum HAM och på Konstsalongens nuvarande verksamhetsställe på Bulevarden i Helsingfors.

Gunnar Berndtson: Fettisdag. 1882.

Gunnar Berndtson, Fettisdag, 1882. Privatsamling.

 

ROKOKO – NORDISKA TOLKNINGAR
Berndtson, Edelfelt, Watteau

28.5. – 6.9.2015

Konstmuseet Sinebrychoffs sommarutställning öppnar nya infallsvinklar på 1800-talets tolkningar av rokokon, sett mot en vidare bakgrund av 1700-talsbeundran i Finland, Sverige och Danmark. Konstnärerna Albert Edelfelt, Gunnar Berndtson och Carl Larsson förde in en fläkt av spiritualitet och munter lättsamhet i tidsskildringen och skapade en illusion av en återfunnen tid.

Kurator för utställningen är den franska konsthistorikern Laura Gutman. Utställningen bygger på en narrativ kontext som hjälper oss att upptäcka likartade drag i målningar, dräkter och möbler, oavsett om de företräder den ursprungliga rokokostilen, nyrokokon eller moderna tolkningar av dessa stilarter.

Den lättsinnighet som man i Norden brukar förknippa med rokokon har fått ge plats för en starkare betoning av upplysningsfilosofernas tänkande. I Finland betonade man den historiska anknytningen till den svenska tiden. Under tider då det kejserliga Ryssland skärpte sitt grepp om storfurstendömet Finland innebar nyrokokon ett politiskt ställningstagande mot förryskningssträvandena.

Konsten under den ursprungliga rokokon företräds på denna utställning av bland annat Antoine Watteau, Alexander Roslin och Jean-Baptiste Pater. Utställningens verkliga pärla är den franske mästaren Ernest Meissoniers (1815‒1891) målning Les Amateurs de peinture (1860). Den hör till Musée d’Orsays samlingar och anses ha fungerat som förebild för Gunnar Berndtsons målning Konstkännare i Louvren (1879).  För denna utställning har vi fått till låns betydande verk också från Louvren och Danmarks nationalmuseum.

Rokokotidens dräkter och peruker väckte stor uppmärksamhet på sin tid. De dyra dräkterna var på 1700-talet så eftertraktade, att Gustav III försökte få bukt med det slösaktiga modet genom att införa en nationell dräkt för den svenska adeln och borgerskapet. De överdådiga rokokodräkterna belades med höga skatter, varför endast ett fåtal exemplar finns bevarade i Finland och Sverige. Den rokokodräkt från 1760-talet som visas på utställningen har lånats från Livrustkammaren i Stockholm. På utställningen visas också konstnärinnan Helena Hietanens rokokoinspirerade peruker, vars dekorationer – bland annat fågelägg applicerade i perukens topp – anspelar på rokokomodets extravaganta drag.

I utställningspublikationen Nyrokokon och Norden lyfter Laura Gutman och Maria Vainio-Kurtakko fram de konst- och tankeriktningar som präglade nyrokokons tidevarv i Norden.

Utställningen har genomförts i samarbete med Serlachiusmuseerna.

Gunnar Berndtson: Taiteentuntijoita Louvressa, 1879. Gösta Serlachiuksen taidesäätiö.

Gunnar Berndtson, Konstkännare i Louvre, 1879. Gösta Serlachius Konststiftelse.

 

GÖSTA & PAUL

Samlingarna möts

6.2.2015–3.5.2015

Bekanta dig med utställningspublikationen Gösta och Paul (PDF) >>

Utställningen Gösta och Paul bjuder på ett möte mellan målningar av gamla mästare från två samlingar: Gösta Serlachius och Paul Sinebrychoff – båda passionerade konstsamlare. Utställningen bygger på en dialog mellan två samlingar, men också mellan konstverk av samma mästare från båda samlingarna.

Konstverkens anskaffningshistoria och samlarnas tankar om konstverken presenteras i form av korrespondens och annat arkivmaterial som belyser konstverkens historia och betydelse för samlingen som helhet. Vissa av utställningens konstnärer finns representerade i båda samlingarna och kan nu jämföras sida vid sida: Alessandro Allori, David Teniers d.y., Frans Hals (numera tillskrivs verket en okänd konstnär), Anthonisz van Ravesteyn, Jan Verspronck och Cornelis de Vos.

Gösta Serlachius (1876‒1942) skaffade flertalet av sina verk av gamla mästare under 1900-talets första decennier, speciellt under 20- och 30-talet. Paul Sinebrychoff (1859‒1917) började samla konst på 1880-talet och fortsatte fram till sin död 1917. Två år senare visades Gösta Serlachius’ samling första gången på en utställning på Ateneum och samma år skaffade han sitt första verk av en gammal mästare: Filosofen av David Teniers den yngre. Är det möjligt att dessa två passionerade konstsamlare kände varandra personligen?

Både Gösta och Paul var särskilt intresserade av porträtt. Alla genrer av holländsk porträttkonst är väl företrädda i Gösta Serlachius’ samling. Samlingen har stor geografisk spännvidd – den omfattar förutom holländsk konst även engelsk, italiensk, fransk och spansk konst. Paul Sinebrychoff samlade först svenska porträtt, gärna historiska personer från 1600- och 1700-talet, men även miniatyrer och pastellmålningar. Senare blev han också intresserad av holländsk porträttkonst.

Eftersom både Gösta och Paul var passionerade konstsamlare, skulle det inte förvåna ifall de även hade kommit i kontakt med varandra. Nu, mer än hundra år senare, har Konstmuseet Sinebrychoff sammanfört ett urval av konstverk ur deras samlingar. Via konstverken får vi samtidigt en unik inblick i samlarnas fascinerande värld.

Allessandro Allori, Damporträtt, 1590-1600.

Allessandro Allori, omkrets, Damporträtt, 1590-1600. Foto: Finlands Nationalgalleri / Yehia Eweis.

 

SKULPTURELLT VACKER

4.9.2014–19.4.2015

Antiken har i alla tider fascinerat konstnärerna – i synnerhet bildhuggarna. I slutet av 1700-talet började man rentav anse att den enda vägen till verkligt stor konst gick via efterbildandet av ”de gamlas” konst. Som den nyklassicistiska konstriktningens främste inspiratör och teoretiker betraktas den tyske arkeologen och konsthistorikern Johann Joachim Winckelmann (1717–1768). Inspirerade av hans skrifter sökte sig konstnärerna till de gamla grekernas skulpturkonst, som uppfattades som det sannaste uttrycket för antikens skönhetsideal.

Under 1700-talet kom dessa beundrade skulpturer att ingå i tidens konstnärliga och bildningsmässiga kanon, ett slags standardkatalog över konstverk som ansågs utgöra en del av allmänbildningen. Många konstnärer besökte Rom för att studera den antika konsten. Vid de nordeuropeiska konstakademierna och universiteten byggde man upp egna samlingar av gipskopior av antika skulpturer. Också vid Alexandersuniversitetet i Helsingfors inledde man år 1869 ett systematiskt arbete för att bygga upp en egen kollektion av gipskopior, som användes bland annat inom konstnärsutbildningen.

Utställningen ”Skulpturellt vacker” omfattar nyklassicistiska verk av flera nordeuropeiska skulptörer – svensken Johan Tobias Sergel (1740–1818), danskarna Bertel Thorvaldsen (1770–1844) och Vilhelm Bissen (1836–1913), tysken Emil Wolff (1802–1879) samt finländarna Walter Runeberg (1838–1920) och Johannes Takanen (1849–1885). Skulpturernas motiv är hämtade från den antika mytologin. Konstnärerna har eftersträvat ett uttryck som motsvarar eller rentav överträffar de antika skulpturerna i skönhet.

Utställningen omfattar också miniatyrskulpturer utformade efter antika förebilder, bl.a. Laokoon-gruppen, Hera Ludovisi-bysten, Venus Medici och Dansande faun.

 

Sergel, Johan Tobias: Fauni (1774)

Johan Tobias Sergel, Faunen, 1774. Foto: Finlands Nationalgalleri / Henri Tuomi & Hannu Pakarinen.

 

PEHR HILLESTRÖM

1700-talet i blickpunkten

4.9.2014–11.1.2015

Pehr Hilleström (1732−1816) är en av Sveriges mest uppskattade 1700-talskonstnärer. Hans målningar förevigar den gustavianska tidens liv i hela dess mångfald – sysslolösa unga damer i eleganta salonger och strävsamma arbetarhustrur under dagliga sysslor i hemmet. Berömda är hans nästan dokumentära skildringar av brinnande städer och officiella ceremonier i Stockholm på 1700-talet. Hans vida motivkrets omfattade bland annat bruksmiljöer, landskapsvyer och teatermotiv. På äldre dar målade han också historiska och religiösa motiv. På utställningen visas även två självporträtt och ett gåtfullt porträtt av hans gode vän Carl Michael Bellman.

Utställningen genomförs i samarbete med Nationalmuseet i Stockholm.

Pehr Hilleström: Rouva istuu lukemassa ja kamarineito tuo teen (1775)

Pehr Hilleström, Ett fruntimmer sitter och läser, kammarjungfrun kommer med Thé, 1775. Nordiska museet, Stockholm.

 

 

PÅ RESA MED KVINNOR

Verk ur Ateneums samlingar

27.3.–10.8.2014

Utställningen berättar om kvinnliga konstnärers studie- och arbetsresor i utlandet, skildrade genom konstverk tillkomna där. På utställningen presenteras 24 kvinnliga konstnärer med verk ur konstmuseet Ateneums samlingar. Det äldsta av de utställda verken är Edla Jansson-Blommérs porträtt av Sara Wacklin från 1846 och det nyaste är Anitra Lucanders landskapsmålning från Jerusalem, målad 1960. Ur konstmuseet Sinebrychoffs samlingar visas dessutom verk av två kvinnliga konstnärer som levde och reste i Europa under slutet av 1700-talet: Gertrud Metz’ Stilleben med frukter och Angelica Kauffmanns Odysseus upptäcker Akilles bland Lykomedes döttrar.

Utställningen genomförs i samarbete med Konstmuseet Ateneum.

 

Wiik, Maria: Kirkossa (1884)

Maria Wiik, I kyrkan, 1884, Herman och Elisabeth Hallonblads samling, Konstmuseet Ateneum. Foto: Finlands Nationalgalleri / Museokuva.

 

 

SINEBRYCHOFFS DJUR

12.9.2013–19.1.2014

”Sinebrychoffs djur” är en utställning för hela familjen. Ur museets grafiksamling har vi valt ut 67 holländska 1600-talsverk med olika djurmotiv – kor, får, grisar och hästar. Holländarnas välstånd grundade sig framfört allt på en välutvecklad sjöfart, men också på jordbruk och boskapsskötsel. Husdjur var ett omtyckt motiv inom konsten, liksom böndernas och borgarnas liv i vardag och fest. Utställningen omfattar också mer exotiska djurmotiv som kameler, björnar och örnar.

 

Bye, Marcus de: Istuva karhu edestä

Marcus de Bye, En sittande björn, odaterad. Foto: Finlands Nationalgalleri / Heikki Torkkeli.

 

 

TRÄD ÄR DIKTER

Kristoffer Albrecht, Taneli Eskola, Ritva Kovalainen & Pentti Sammallahti

31.5.2013–12.1.2014

Träd är ett centralt motiv i landskapskonsten. Den här utställningen närmar sig motivet ur ett ”universellt” perspektiv, genom de enskilda trädens berättelser och de stämningar de väcker. Inom alla kulturer kan vi se hur träden reflekterar ett brett spektrum av känslolägen – trosföreställningar, uppfattningar om livets gång, individens ensamhet och grupptillhörighet. Förutom att fungera som element i landskapsrummet har träden i alla tider fått stå som symboler för människan och livet.

Museets samlingar omfattar ett stort antal målningar och grafiska konstverk med trädmotiv, som gör det möjligt att göra jämförelser mellan motivets behandling inom äldre och nyare konst. Utställningens fyra fotokonstnärer har alla en omfattande produktion med trädrelaterade motiv att välja ur.

Kristoffer Albrecht skildrar den melankoliska stämningen i några av Europas avkrokar, medan Pentti Sammallahti avbildar trädmotiv i olika kulturer och världsdelar. Taneli Eskola är specialiserad på urbana miljöer och motivets dendrologiska, trädvetenskapliga, aspekter. Ritva Kovalainens träd är ofta en del av en orörd skogsnatur. Avsikten är inte att ge en tvärsnittsbild av trädmotivet inom bildkonsten, utan att presentera konstverk vars stämningslägen har vissa beröringspunkter med varandra. Konstverken är utförda med olika tekniker som framhäver trädens roll som grafiskt element i kulturlandskapet.

Kovalainen, Ritva: Tamminiementie Helsinki (2002)

Pentti Sammallahti: Ekuddsvägen, Helsingfors (2002)

 

 

UPPRIKTIGA LÖGNER

Hanna Haaslahti – projektioner i museet

26.9.–1.12.2013

Två överlappande hängningar – den ena bestående av ett urval ur museets samling av gammal konst, den andra baserad på användning av ljus, ljud och teknik. Historiska bilder som söker sig en ny ordning, utan avseende på period, stilriktning eller konstnär. Ur sprickorna i de gamla kategorierna sticker det ut avgreningar som längs små vindlande stigar söker sig ut till utmarkerna av det Stora Historiska Temat.

 

MICHELANGELO OCH SIXTINSKA KAPELLET

Teckningar och konstverk från Casa Buonarroti i Florens

15.2.–19.5.2013

Utställningen omfattar teckningar och konstverk från Casa Buonarrotis samlingar i Florens. Utställningens kärna är Michelangelos främsta verk som målare, det vill säga freskerna i Sixtinska kapellet. Här visas 15 av Michelangelos skisser och via dem får man en bild av hur freskerna kom till. På utställningen visas också en serie med tio graveringsarbeten som Giorgio Ghisi gjorde på 1500-talet av Sixtinska kapellet.

 

ROMANTISK VY

Samling Rademakers

13.9.2012-20.1.2013

Författaren, tv-producenten och konstvännen Jef Rademakers (f. 1949) konstsamling omfattar över hundra verk från den romantiska perioden. Sjuttio verk ur den här samlingen visas nu på Konstmuseet Sinebrychoff. Samlingen ger en bred översikt över den holländska och flamiska romantiska målarkonsten under mitten av 1800-talet. På utställningen i Konstmuseet Sinebrychoff presenteras de centrala motiven i tidens målarkonst: porträtt, stilleben, genremålning samt landskap, sjölandskap och stadsvyer.

 

REMBRANDT

Kopparplattans mästare

2.2.–29.4.2012

På utställningen presenteras den holländska mästaren Rembrandt van Rijns grafiska verk ur Det Statliga Eremitagets unika Rovinski-samling. De 55 konstverken som visas hör till den ryske vicehäradshövdingen Dmitry Rovinskis grafiksamling och konstverken har inte tidigare setts utomlands.

Valet av konstverk för utställningen grundar sig på doktor Roman Grigoryevs forskning. Han har forskat det materiella i Rembrandts grafik i det som gjorde Rembrandts produktion så oefterhärmlig. Utöver Rovinsky-samlingen ställer man ut grafikverk av Rembrandts elever och samtida ur Konstmuseet Sinebrychoffs samlingar.

 

JORMA PURANEN

Skuggor och reflektioner

6.10.–31.12.2011

På fotokonstnären Jorma Puranens (f. 1951 Pyhäjoki) utställning finns 35 verk ur hans serie Skuggor och reflektioner, som han fotograferat i konstmuseet Sinebrychoff under åren 1999-2011. Fotografierna presenteras med sina förebilder, 1600- och 1700-talsporträtt av adelsmän och borgare. Puranen började fotografera serien Skuggor och reflektioner redan år 1991 när han i samband med ett annat projekt var igång med att fotografera hemmuseet. Puranen blev intresserad av reflektionerna på ytan av oljemålningarna.

Utställningen Skuggor och reflektioner utmanar vår uppfattning om det goda fotografiet. I Puranens fotografier förpassas modellens ansikte till bakgrunden. Det bekanta ersätts med det obekanta i ljusets och skuggornas lek – en spänning uppstår mellan den förbiilande stunden och ett tillstånd som varat i århundraden. Puranens verk ifrågasätter förhållandet mellan porträttet, den porträtterade och porträttfotografiet, samt vårt sätt att förnimma ”bilden” genom det använda mediet.

 

TRÄDGÅRDSBILDER

Målningar, samt fotokonst Taneli Eskola

9.6.–18.9.2011

Utställningen Trädgårdsbilder Målningar, samt fotokonst av Taneli Eskola (f.1958) länkar samman paradisstämningar i målar- och fotokonst. Trädgårdsmotivet har gamla anor inom konsten. Motivet belyses med hjälp av populära målningar och klassiska grafikverk. I utställningen presenteras trädgårdar förutom som historiska och konkreta platser också i Taneli Eskolas fotokonst.

 

IN MEMORIAM

C.-G. Hagströms fotografier av framstående finländare

10.3.-15.5.2011

Fotograf Carl Gustaf Hagströms (f.1940) 50-årsjubileums-utställning presenterar en sällsynt samling av personporträtt av de mest centrala personerna inom finländsk kulturhistoria. Konstnärer, skådespelare, författare, kompositörer och politiker – sammanlagt 120 personporträtt. I utställningen ingår fotografier av bl.a. Tove Jansson, Tauno Palo, Arvo Ylppö, Pentti Saarikoski, Tommy Tabermann, Kari Suomalainen, Adolf Ehrnrooth, Sylvi Kekkonen, Matti Pellonpää och Armi Ratia.

 

NATUREN SOM LÄRARE

Landskapsmålning i Düsseldorf

10.2.–15.5.2011

Intresset för det düsseldorfska landskapsmåleriet i Finland och Sverige vaknade 1850 när en stor utställning arrangerades vid den Kungliga Akademien i Stockholm. Där visades målningar av norska konstnärer, som bodde eller hade studerat i Düsseldorf.I synnerhet Hans Gudes och August Cappelens landskap väckte stor uppmärksamhet. Därefter började finska konstnärer också söka sig till staden. Den första betydelsefulla konstnären var Werner Holmberg som följdes bland annat av Anders Ekman, Victoria Åberg, Berndt Lindholm, Hjalmar Munsterhjelm, Fanny Churberg och Viktor Westerholm.

 

FLAMLÄNDSKA MÄSTARE

Rubens, Jordaens, Brueghel – Barockkonst från Antwerpen

14.10.2010–16.1.2011

 

TYSTNADENS ZON

Juha van Ingen, Sirpa Jokinen, Sanna Sarva och Kari Yli-Annala

28.10.2010–31.12.2010

 

SOMMAREN 2010

Samlingen tar över första våningen

4.6.–22.09.2010

 

CARAVAGGIO

Mysteriet av den helige Franciscus

27.3.–9.5.2010

 

VENEDIG

Maskernas fest

5.2.–23.5.2010