bool(false)

Museibyggnadens historia

Konstmuseet Sinebrychoff ligger invid en park på Bulevarden. Byggnaden uppfördes 1842 som privathem och fabrikskontor åt släkten Sinebrychoff.

I första våningen låg ursprungligen bryggeriets kontor och tjänstefolkets bostäder. Andra våningen användes av familjen Sinebrychoff för representation och boende. Kontoret låg i byggnadens nordöstra hörn med ingång direkt från gatan via en tambur. I sydöstra hörnet fanns köket och tjänstefolkets rum. Via trappan i byggnadens västra gavel kom man upp till de egentliga bostadsutrymmena. Familjens hem låg i rummen mot parken, medan rummen mot gatan användes för representation.

 

Empire-sali. Kuva: Signe Brander (1912)

Empire-salen. Foto: Signe Brander (1912)

 

Huset var dekorerat med värdefulla takmålningar, stuckaturer och franska tapeter. Hemmet hade badrum och inomhustoalett, vilket i dåtidens Helsingfors hörde till det absolut modernaste i fråga om boendekomfort. Byggnaden var tänkt att användas också för representation, men kontoret, källarförråden och närheten till produktionsbyggnaderna vittnade om en borgerlig livsstil. Den intilliggande trädgården och parken var öppna för stadens invånare.

 

Kustavilainen sali. Kuva: Signe Brander (1912)

Gustavianska salen. Foto: Signe Brander (1912)

 

FRÅN BRYGGERIKONTOR TILL KONSTMUSEUM

Sinebrychoffska huset, en av de förnämsta privatbyggnaderna i Helsingfors, öppnades för allmänheten som hemmuseum 1921. Bulevardsidans fyra rum med sina charmfulla stilinteriörer och antika föremål var bevarade i stort sett i det skick som Fanny Sinebrychoff hade lämnat dem. Museet fungerade i denna omfattning fram till vinterkrigets utbrott 1939, då den palatslika byggnaden utrymdes och samlingarna fördes i säkerhet. Byggnaden skadades under de sovjetiska flyganfallen mot Helsingfors och var efter kriget uthyrd till Tekniska Högskolans kemiska laboratorium.

 

Paul Sinebrychoffin työhuone. Kuva: Signe Brander (1912)

Paul Sinebrychoffs arbetsrum. Foto: Signe Brander (1912)

 

Museet restaurerades med medel från Oy Sinebrychoff Ab, och år 1959 kunde samlingarna åter installeras i sina hemsalonger. År 1975 sålde bryggeribolaget hela byggnaden till staten. Under åren 1978–1980 renoverades byggnaden och iståndsattes i sin helhet för museibruk. År 1980 fick Paul och Fanny Sinebrychoffs konstsamlingar sällskap av konstmuseet Ateneums samlingar av äldre europeisk konst.

 

RESTAURERINGEN AV HEMMUSEET

Under åren 2001–2002 genomfördes ett omfattande konserverings- och restaureringsarbete. De fyra rummen på Bulevardsidan har så långt som möjligt återställts i sitt ursprungliga skick. Vid placeringen av konstverken och inventarierna har man utgått från Signe Branders svartvita fotografier från år 1912. I rummen på parksidan visas museets övriga konstsamlingar, och i första våningen ordnas tillfälliga specialutställningar.

Hemmuseet visar familjen Sinebrychoffs hem som det såg ut på 1910-talet. Konstverken, föremålen och möblerna har placerats på sina ursprungliga platser. Ytmaterialen och färgerna har valts så att salongerna så långt som möjligt ska ha samma utseende som på 1910-talet.

Det förnyade museet öppnades för allmänheten i februari 2003.

 



 

kotimuseo_entisointi_duo